EN PERFEKT SÖNDAG.
Frukost på sängen med riktigt kaffe. Titta på jättemånga filmer och leva av pussar och mandariner hela dagen. En kort utflykt för att skaffa ytterligare proviant på pizza hut. Tillbaka till sängen. Puss. Ska nog hämta mig en till mandarin.
HÖST.
KRISTOFFER ÄR HÄR!
Han ligger just nu totalt däckad av jetlag i min säng. Landade strax efter sju imorse, alltså 01 svensk tid. Snacka om att bli lurad på en hel natt.
Har blivit lite dålig uppdatering här på sistone, mycket i skolan som avslutades med en muntlig tenta igår. Hade tänkt att jag skulle hinna få upp lite inlägg med bilder från vad jag har haft för mig under de fina höstdagarna i september och oktober. Kanske blir till helgen, annars får ni kika in lite senare.
Nu ska jag se om jag får liv i mannen strax så vi kan gå ut och få i oss lite middag. Sen blir det nog en tidig kväll med film och de tre kg choklad som han har släpat med sig till mig.
Åh.
BRÖST.
På tal om bröst så får någon väldigt gärna köpa ett rosa band i mitt ställe.
Ni får också gärna trycka på den här länken: http://www.cancerforsakring.se/?bannerId=1883
"IT'S THE CONTENT OF YOUR BLOUSE THAT MAKES ME AROUSED" HE SAID AND GRABBED MY ARM.
De senaste veckorna har temperaturen i Beijing varit väldigt oförutsägbar. Ungefär som att den inte kan bestämma sig för om det fortfarande är sommar, eller dags att krypa ner mot höstens svalare grader. Detta har resulterat i iskalla (jämfört med förut) morgnar, svettiga dagar (när solen ständigt överraskar med hur varmt den kan steka även om det är 15 grader i skuggan) och huttriga nätter (ingen centralvärme förrän i november). Vilket i sin tur (dui wo lai shuo) har resulterat i väldiga garderobsproblem.
Jag kan bara omöjligt klä mig efter vädret för tillfället. Jag är antingen för kall eller för varm, oftast för varm, och det har blivit en hel del slita av sig koftor och tröjor mitt i morgonrusningen, och våldsamt, svettigt fläktande (nu minns jag varför jag inte bör ha långt hår) på tunnelbanan.
Kineserna har redan svidat om till säsongens höstkollektion med kappor, stövlar, halsdukar och hela paketet. Så visst har jag förstått en del av de förbryllade blickarna när jag hastar till skolan i barärmad klänning. Till en början avfärdade jag de bara som vanliga "en konstig utlänning i konstiga kläder med konstiga vanor"-blickar, men efter ett tag, särskilt en dag, märkte jag att alla jag mötte (åtminstone av det manliga könet) hade blicken fäst på samma punkt. Min urringning.
Blev väldigt obekväm och började slita o dra i stackars klänningen. Upp med tyget till hakan och på med varma koftan igen, trots klimakterievarnings-svettningar. Tror inte jag har varit så medveten om hur folk såg på mig någonsin. Kände mig som största tunnelbaneslampan som stod där med tuttarna i vädret omringad av medelålders kontorsnissar, och jag slet och drog i klänningen varannan minut. Likadant på vägen hem.
Det roliga är, att den där klänningen är inte ens särskilt urringad. Det är en helt vardaglig bomullsklänning, specifikt nedpackad för att vara anständig nog för mina kinesiska lärare. Alla kläder jag har tagit med mig hit är faktiskt valda ur det perspektivet. (Nu låter det som att resten av min garderob består av värsta porrklubbs-outfits, men jag hoppas att ni som känner mig har ett hum om hur jag klär mig och förstår vad jag menar).
Efter x antal stirrande fånar till på vägen hem så fick jag nog. Ville bara skrika "OKEJ JAG HAR TUTTAR! SO WHAT?! Jag är ledsen om det stör din världsbild men jag tänker fan inte hålla på och "skyla" mig bara för att du aldrig har sett ett par bröst förut! Jag tänker inte binda dem för att passa in i pojkkropps-mannekäng-modet och jag tänker inte sluta bära mina klänningar. Deal with it."
Jag sa inget. Jag gav varenda potentiell mansgris en hysterisk ilsken blick och lyssnade på varenda hyffsat avklädda, kaxiga sångerska jag kunde hitta i min iPod. Funkade ungefär lika bra.
"SER ALLA SVENSKAR UT SOM RYSSAR ELLER ÄR DET BARA DU?"
Den frågan fick jag från en turkisk kursare i förra veckan. Vad svarar man på det liksom?
Har tidigare i Kina fått höra att jag är fransyska, tyska, amerikanska, britt, och självklart ryska. I Paris var jag italienska och i Sverige (av Eliana...) pakistanier. Vad tusan är grejen? Visst, jag har ett ganska alldagligt utseende, men är det verkligen SÅ anonymt?
MIN ADRESS.
Om någon vänlig själ skulle få för sig att vilja skicka post till mig, (ett fint brev, en chokladkaka, ett paket kaffe, senaste numret av svenska Elle?) så är detta min från och med idag (lagligt) permanenta adress:
China
Beijing Shi
Chaoyang Qu
Xinyuan Xili Dong Jie 12-1-502 (100027)
eller:
中国
北京市
朝阳区
新源西里东街12楼1门502号 (100027)
Puss!
REGN.
Tji fick jag, nu dånar hela himlen av spöregn och det har bildats ett mindre hav utanför porten.
Hoppas smoggen regnar bort.
EN LEDIG SÖNDAG.
Idag är jag ledig. Vilket kanske inte är så märkligt på en söndag, men just idag är det lite speciellt. Både lördag och söndag denna helg är nämligen "working days" för hela Beijing, om inte hela Kina. Ett pris man får betala för att vi fick sju dagar ledigt runt nationaldagen. Mitt universitet verkar vara det enda som har "helg" idag.
När jag vaknade i morse var smoggen värre än någonsin. Hade en heldag med plugg framför mig och redan huvudvärk. Fick dock ett extrem sug efter juzi (Mandariner, clementiner, satsumas, väl själv. Fast här är dom av någon outgrundlig anledning gröna), och begav mig ut i den giftiga dimman. Tog en omväg längs med floden för att röra på benen lite grann, och helt plötsligt var den bara där, hösten!
Vi har haft ett par veckor med kallt (kallare) väder men det har mer känts som kalla sommardagar. Alla träd är fortfarande gröna och det har regnat max två dagar på en månad. Jag vet att så fort Mongoliet bestämmer sig för att skicka hit de kalla vindarna med ursprung i Sibirien, så blir det vinter på ett par dagar och träden tappar alla löv på en gång. Men helt plötsligt idag så befann jag mig på höstgatan, med gula susande löv och prassel på marken. Nästintill folktomt eftersom det är working day och jag bor precis i utkanten av en kontorsnisse-stadsdel. Så tyst och prassligt på samma g
ång och den giftiga dimman blev nästan stämningsfull.
Till slut kom jag fram till min lilla fruktmarknadsgränd där det var fullt med liv och rörelse och så himla mycket Kina. Köpte ett kilo gröna juzi och traskade hem.
FRÅN MITT FÖNSTER.
Detta är vad jag ser när jag drar isär gardinerna på morgonen. Plus/minus lite smogg.
FEM SAKER.
Fem saker som jag älskar med Beijing just nu:
Att solen fortfarande värmer tillräckligt för att gå barbent även om kineserna har bytt till vinterstövlar.
Att det finns minst tio parker perfekta för picknick inom gång/cykel/tunnelbaneavstånd.
Att hela Beijing är grönt och fullt av nyplanterade blommor och röda lyktor inför nationaldagen.
Att när man promenerar på den breda alléaktiga gatan från tunnelbanan så kan man nästan låtsas att man går på en aveny i Paris.
Att när man kommit fram till sin egna lilla gränd så blir man påmind om att man är så långt ifrån Europa man bara kan komma.
Att solen fortfarande värmer tillräckligt för att gå barbent även om kineserna har bytt till vinterstövlar.
Att det finns minst tio parker perfekta för picknick inom gång/cykel/tunnelbaneavstånd.
Att hela Beijing är grönt och fullt av nyplanterade blommor och röda lyktor inför nationaldagen.
Att när man promenerar på den breda alléaktiga gatan från tunnelbanan så kan man nästan låtsas att man går på en aveny i Paris.
Att när man kommit fram till sin egna lilla gränd så blir man påmind om att man är så långt ifrån Europa man bara kan komma.